DET POSTDIGITALA MANIFESTET PDF

While most of his writings on this topic has been in Swedish, in June the Cato Institute commissioned an essay titled The future of copyright. When the Swedish engineering weekly Ny Teknik in September ranked the fifty most influential persons in Swedish IT-industry, he ended up as seventh on the list. In recent years, he has been playing together with members of bands like Dungen [21] and appears on a LP by Our Solar System in In the early s, he worked for some years as a journalist for Arbetaren , the weekly newspaper of the Central Organisation of the Workers of Sweden , a syndicalist union.

Author:Shaktibei Zulkihn
Country:Cyprus
Language:English (Spanish)
Genre:History
Published (Last):6 May 2014
Pages:392
PDF File Size:2.97 Mb
ePub File Size:3.71 Mb
ISBN:361-7-24007-696-6
Downloads:6544
Price:Free* [*Free Regsitration Required]
Uploader:Sarr



Om gruppen vдxer sig sе stor att en цmsesidig tillit inte lдngre kan upprдtthеllas, mеste en eller ett fеtal ta pе sig ansvaret fцr att gцra ett urval - det mе gдlla att sortera bort ovдsentligheter ur en diskussion eller att vдlja vilka lеtar som ska spelas. Sеdant дr ofrеnkomligt.

Дndе дr det mцjligt att еstadkomma en hцg grad av delaktighet i det urval som driver fram en stцrre utveckling, exempelvis framvдxten av nya musikfenomen.

Fцrutsдttningen дr ett myller av цverlappande gemenskaper. De bцr vara tillrдckligt stora och lagom lеnglivade fцr att kulturella smittor ska kunna spridas vidare, men samtidigt tillrдckligt smе fцr att en цmsesidig tillit ska kunna bibehеllas.

Rekommendationer sprids vidare, filtreras i led efter led i kedjereaktioner. Pе den vдgen uppstеr nеgonting som liknar en musikalisk demokrati -дven om den inte grundas pе vare sig majoritetsbeslut eller representation. Sе onцdiggцrs ocksе i nеgon utstrдckning de skivbolag och radiostationer som i talets massmedieklimat pеtog sig huvudansvaret fцr musikaliskt urval. Sе skapas goda fцrutsдttningar inte bara fцr nya musikaliska fenomen att nе ut till en nеgorlunda bred publik, utan дven fцr gammal musik att aktualiseras pе nytt.

Sе etableras praktiker som ger mening till smе utsnitt ur det stora цverflцdet av inspelningar, bortom journalistikens krystade jakt pе stдndigt nya genrer att etikettera. Aningen fцrenklat: det finns en tillit som varken дr mцjlig i en konserthall eller kring ett kцksbord, vare sig i den sе kallade offentliga sfдren eller i den rent privata, utan bara i grеzonen dдremellan.

Musiklivet mеste dock fцrhеlla sig till rдttsliga och byrеkratiska konventioner som fцrnekar existensen av grеzoner. Upphovsrдtten som system, och sдrskilt de upphovsrдttsliga kollektiv som tog form under talet, bygger pе en strikt dualism mellan vad som kallas offentliga framfцranden respektive privat bruk.

Trots detta har grеzonerna gjort sig pеminda i upphovsrдttsliga dispyter om hur musik ska fе brukas pе skolor och arbetsplatser, i fцreningar och religiцsa samfund, och pе senare tid inom ramen fцr olika digitala kommunikationer av halvцppen karaktдr. Privat eller offentligt? Rдttsskipande organ дr tvungna att klassa varje praktik som antingen det ena eller det andra. Tanken pе halvslutna eller halvцppna verksamheter avfдrdas pе fцrhand. Nдr informella kollektiv som vдxer i skala bцrjar anta fastare former tvingas de dдrfцr att vдlja mellan tvе vдgar: antingen en skuggtillvaro dдr man sluter sig mot omvдrlden men i gengдld slipper befatta sig med rдttigheter, eller en typ av цppenhet som jagar efter ekonomiska skalfцrdelar fцr att kunna betala licensavgifter och strцmlinjeforma sig fцr att klara konkurrensen.

Tudelningen i privat och offentligt дr inbyggd i upphovsrдtten och kan knappast gцras mindre stelbent genom reformer av lagtexten. Dдremot bцr vi tillerkдnna grеzonerna en egen legitimitet pе grundval av deras betydelse vid framvдxten av nya kulturfenomen. Metoderna fцr att utforska musikens villkor i det postdigitala дr mеnga. Nеgra av de mest effektiva prдglas av en systematisk negation av allt som representeras av musikspelaren iPod - bort frеn shufflandet i ett oцverskеdligt цverflцd, ut ur den individuella bubbla som innesluts av smе vita hцrlurar, ut i kollektiva upplevelser dдr musiken berцr pе ett mer pеtagligt vis.

Ovan diskuterades tvе sеdana metoder. En gick ut pе att skapa musikaliska situationer genom att aktivt avstе frеn musik under en begrдnsad tid.

En annan handlade om att upprдtta ett tillfдlligt slutet rum dдr det digitala цverflцdet uteslцts till fцrmеn fцr andra musikkдllor.

Bеda metoderna avsеg att renodla situationer som i viss mеn upptrдder дven till vardags, i syfte att uppnе en stegrad kдnsla av nдrvaro som i sin tur kan ge insikter om musikens postdigitala villkor.

Detsamma gдller fцr en tredje metod som дr konsekvent materialistisk i fцrhеllande till ljuden. Negationen av iPod leder oss dе nedеt, mot de allra lдgsta basfrekvenserna som дr omцjliga att realisera med smе vita hцrlurar.

Vid bruk av riktigt djup bas дr behovet av stora och tunga hцgtalarlеdor - eller stora och tunga musikinstrument av annat slag - ett akustiskt faktum som ingen digital kod i vдrlden kan undkomma. Djup bas handlar i exceptionellt hцg grad om att affektera hela kroppen, inte bara цronen.

Faktum дr att den djupa basen дven vid hцg volym respekterar de trumhinnor som sе ofta sargas av rockkonser- ters hцgfrekventa ljud. Dдremot har lеgfrekventa vibrationer en notoriskt lеg respekt fцr arkitektur.

Basljud fдrdas, som alla grannar vet, rakt genom vдggar och golv. Dдrfцr mеste basbetonad musik ofta дga rum lite avsides. Typiskt sett дr det i tomma industrilokaler som det digitala цverflцdet med dessa medel fцrankras i tid och rum. Flцden av mдnniskor rцr sig till platser i sцdra London, цstra Berlin och till gamla hamn- och jдrnvдgsomrеden i svenska stдder.

Еtminstone tills de digitala kommunikationernas цvereffektiva ryktesspridning gцr det omцjligt att fortsдtta i den skala som tillдt dynamiken att uppstе. Basen fеr dе дga rum pе nya platser dit flцdena riktas om. Sе har det nu hеllit pе i flera еrtionden. Nеgonting karakteristiskt skedde i mitten av OO-talet, samtidigt som cyberspace imploderade och det digitala цverflцdet av musikfiler svдmmande цver alla grдnser.

Musikfenomenet frеn sцdra London som fick namnet dubstep uppstod inte sе mycket som en genre eller en stil. Vad som hцll det samman var snarare ett specifikt sдtt att kombinera digitala kommunikationer med gigantiska bashцgtalare, fцr att samla tillfдlliga gemenskaper och bearbeta ett visst musikaliskt slдkttrдd. Дven lеtar som hдrrцr frеn en tid lеngt innan dubstep-fenomenet kunde anses vara dubstep efter att ha kцrts nеgra varv i detta kretslopp.

Nдtradio stod fцr en viktig del av urvalet. Sдndningarna kopplades till halvslutna chattrum dдr olika dj:s fick цgonblicklig respons frеn lyssnare. Alla var dock infцrstеdda med att musiken inte kom till sin rдtt fцrrдn den realiserades pе en klubb med enormt stora hцgtalare som lдt hela kroppen drabbas av basfrekvenserna. Samtida klubbkulturers besatthet av bas - som nеr lеngt utцver fenomenet dubstep - har gett upphov.

BULLDOZER KOMATSU D85 PDF

Det postdigitala manifestet

.

GUIA CONAMAT UNAM 2012 PDF

Rasmus Fleischer

.

KURZWEIL SP2 MANUAL PDF

Rasmus Fleischer

.

Related Articles